Det pratas en hel del om vikten av en aktiv systemförvaltning och det forskas en hel del kring just detta i Sverige idag. Det verkar dock som det är stora skillnader på hur man internationellt ser på system- och applikationsförvaltning gentemot de populära svenska modellerna som t. ex. pm3 (www.pm3.se).
Den stora internationella draken inom systemförvaltning heter ITIL (www.itil-officialsite.com) och är ett ramverk som har många godbitar, men har sitt ursprung av mer tekniska och infrastrukturrelaterade tankegångar. Bara att försöka översätta ordet systemförvaltning till engelska är ju svårt, ord som System/Application Management, Software Maintainance, och IT Governance känns inte som det matchar det svenska ordet vidare bra. De moderna förvaltningsmodeller som vi ser i Sverige idag är mer samspelade med verksamheten och är mer i linje med de agila tankegångarna från systemutvecklingsprojekt.
Systemförvaltning utgör runt 80 procent av den totala kostnaden över en applikationslivscykel.
Jag har försökt visualisera detta genom att måla upp en Applikationslivscykel ovan med de tre vanliga huvudkomponenterna Ledning, Systemutveckling, Systemförvaltning baserat på ALM (Application Lifecycle Management).
Enligt Pareto principen (80-20 regeln) så skapar ju 20 procent av orsakerna 80 procent av verkan, vilket även verkar stämma in på applikationslivscykler. Svensk forskning visar att genom att ha en bra ordning på systemförvaltningen så kan man få 20-40 procent högre avkastning på investeringen, vilket är riktigt tunga argument att lyfta fram, inte minst mot systemutvecklingsprojekten så det produceras förvaltningsbara resultat.
Den kanske mest kritiska fasen i hela livscykeln är när det utvecklade resultatet skall omvandlas till nytta för verksamheten. Jag kallar detta område för överlämningsarenan på skissen ovan. Det är här som projektledaren byter namn till förvaltningsledare och systemutveckling går över till systemförvaltning. Även det idag så populär uttrycket DevOps har sin kärna i dessa trakter, när utveckling (Development) möter förvaltning och drift (Operations), sammanfogas till ett ord DevOps. Vissa organisationer inser att det minst kostsamma sättet att lösa en bugg är att låta den som skapade den även lösa den, så man låter utvecklare få följa med en bra bit in i förvaltning. Det är heller inte helt ovanligt att man driver nya uppdrag i förvaltningen, en så kallad aktiv förvaltning som även har budget för vidareutveckling för att möta framtiden på ett bra sätt.
Kunskapsöverföring över hela livscykeln är en springande punkt för mig, att säkerställa att transaktionstiden blir så kort som möjligt för utveckling, förvaltning och användare i form av konsumtion av dokumentation och insikt på bästa sätt över hela livscykeln. Det finns mycket att läsa från universitet runt om i landet och många forum och dialoger kring aktiv systemförvaltning. Jag tycker de svenska forskningen kring systemförvaltning är en förebild som andra mer internationella modeller borde kunna lära sig mycket från.