Archive for February, 2014

De flesta företag strävar efter mål och strategier som ger dem unika fördelar mot sina konkurrenter.

Förvånansvärt få av dessa företag har etablerade strategier för att skapa egenutvecklade fördelar med hjälpa av skräddarsydda applikationer och IT-lösningar, vilket jag nu tänkte redogöra varför jag anser att dessa företag borde tänka om.

Finns resultatet att köpa så bör man kanske inte utveckla det själv… det ger ju inga strategiska fördelar då konkurrenter kan köpa samma lösning. Köp då istället in den färdiga lösningen och investera istället där det faktiskt går att få en unik fördel. Genom att tänka på hur en IT-lösning kan erbjuda direkta fördelar för verksamheten genom att driva egenutveckling av applikationer, vi kallar detta begreppet – ”Strategisk IT”, den andra typen av IT kallar vi här för ”Nytto IT” och det är allt annat som inte är av strategisk vikt, se nedan:

blog.yllemo.com_stratit

Då Strategisk-IT erbjuder unika fördelar och Nytto-IT mestadels erbjuder verksamhetsstödjande IT så kan alla former av IT underminera verksamheten och försvåra för verksamhetens nyttjandegrad av IT-stöd. Genom att aktivt analysera hur verksamheten kan konsumera kunskap och leverera insikt och beslutsunderlag tillbaka till strategiska råd så får man se tidiga indikatorer på att något borde ändras. Precis som en kvalitetsprocess bör även en IT-strategisk process finnas på plats då nästan alla idag arbetar med hjälp av IT-stöd i någon form.

Det man skall värdera när man investerar i egenutvecklade lösningar är långsiktigheten, man borde tänka hela livscykeln och räkna in både projektresultat och de långsiktiga effektmål som man utvecklar för. Tänker man på detta redan tidigt i projektet så får man en förvaltningsbarhet kring lösningen som kortar ner vidareutvecklingstider och kunskapsöverföringstider.

Det är först till kvarn som får mala när det gäller strategisk-IT, den som först har sin lösning på plats vinner det största övertaget, nästa företag som försöker nå samma fördel får en betydande nackdel och över tid så blir nya innovationer ofta ett tvång för alla andra företag. Ett företag som inte har varit med på banan kan få en rejäl kalldusch och krampaktigt tvingas försöka komma ikapp, vilket kan vara en utmaning även för den bästa på den snabbrörliga informationsarenan.

Jag får ofta riskrelaterade frågor kring reaktivt beteende, vad gör vi om… något händer… vilket i sig själv är bra då risker skall tas seriöst. Men även positiva risker skall värderas högt… hur kan vi skapa IT relaterade fördelar från… något händer… När det kommer till risker så finns det mycket att göra även på informationsarenan.

Det gäller att veta vilka applikationer och processer man skall investera i för att nå de långsiktiga visionerna. Jag tror inte det är en bra strategi att tänka för brett och säga att allt är viktigt, då man då förlorar sitt fokus på det som faktiskt är av högsta prioritet. Vill man öka insikten i den egna organisationens it-flora så kan man söka IT-strategiskt rådgivning. Lämpligtvis från seriösa leverantörer som förstår samtid och verksamhetsbehov i relations till IT-behovet. Genom en kartläggning av existerande IT-stöd och samrådande dialog med verksamheten så kan en IT-rådgivning ändra riktning helt, det är inte helt ovanligt att man blir hemmablind.

Att tänka på IT från ett strategiskt verksamhetsperspektiv är nyckeln till framgång på informationsarenan. Inget kommer skapas automagiskt varken strategisk-it eller kunskapshantering utan det måste styras och aktivt drivas från toppen av organisationen och med fokus på rätt områden och av rätt anledning.


Det pratas en hel del om vikten av en aktiv systemförvaltning och det forskas en hel del kring just detta i Sverige idag. Det verkar dock som det är stora skillnader på hur man internationellt ser på system- och applikationsförvaltning gentemot de populära svenska modellerna som t. ex. pm3 (www.pm3.se).

Den stora internationella draken inom systemförvaltning heter ITIL (www.itil-officialsite.com) och är ett ramverk som har många godbitar, men har sitt ursprung av mer tekniska och infrastrukturrelaterade tankegångar. Bara att försöka översätta ordet systemförvaltning till engelska är ju svårt, ord som System/Application Management, Software Maintainance, och IT Governance känns inte som det matchar det svenska ordet vidare bra. De moderna förvaltningsmodeller som vi ser i Sverige idag är mer samspelade med verksamheten och är mer i linje med de agila tankegångarna från systemutvecklingsprojekt.

Systemförvaltning utgör runt 80 procent av den totala kostnaden över en applikationslivscykel.

 

applikationslivscykel

Jag har försökt visualisera detta genom att måla upp en Applikationslivscykel ovan med de tre vanliga huvudkomponenterna Ledning, Systemutveckling, Systemförvaltning baserat på ALM (Application Lifecycle Management).

Enligt Pareto principen (80-20 regeln) så skapar ju 20 procent av orsakerna 80 procent av verkan, vilket även verkar stämma in på applikationslivscykler. Svensk forskning visar att genom att ha en bra ordning på systemförvaltningen så kan man få 20-40 procent högre avkastning på investeringen, vilket är riktigt tunga argument att lyfta fram, inte minst mot systemutvecklingsprojekten så det produceras förvaltningsbara resultat.

Den kanske mest kritiska fasen i hela livscykeln är när det utvecklade resultatet skall omvandlas till nytta för verksamheten. Jag kallar detta område för överlämningsarenan på skissen ovan. Det är här som projektledaren byter namn till förvaltningsledare och systemutveckling går över till systemförvaltning. Även det idag så populär uttrycket DevOps har sin kärna i dessa trakter, när utveckling (Development) möter förvaltning och drift (Operations), sammanfogas till ett ord DevOps. Vissa organisationer inser att det minst kostsamma sättet att lösa en bugg är att låta den som skapade den även lösa den, så man låter utvecklare få följa med en bra bit in i förvaltning. Det är heller inte helt ovanligt att man driver nya uppdrag i förvaltningen, en så kallad aktiv förvaltning som även har budget för vidareutveckling för att möta framtiden på ett bra sätt.

Kunskapsöverföring över hela livscykeln är en springande punkt för mig, att säkerställa att transaktionstiden blir så kort som möjligt för utveckling, förvaltning och användare i form av konsumtion av dokumentation och insikt på bästa sätt över hela livscykeln. Det finns mycket att läsa från universitet runt om i landet och många forum och dialoger kring aktiv systemförvaltning. Jag tycker de svenska forskningen kring systemförvaltning är en förebild som andra mer internationella modeller borde kunna lära sig mycket från.


Fick idag en notis kring att InfoPath har nått vägs ände. Lite typiskt är det då jag i dessa dagar går i tankar att skapa formulär för att hämta in data från enkäter.

http://blogs.office.com/2014/01/31/update-on-infopath-and-sharepoint-forms/

Så vad gör man nu då, vill ju inte använda en dödförklarad tjänst, vilka andra tjänster finns det på marknaden… en snabb Google sökning senare…

www.wufoo.com – verkar vara den självklara kandidaten.

www.nintex.com – skulle kunna ersätta funktionen för SharePoint lösningarna fram genom.

www.google.com – verkar ha en del att önska men fyller nog mina behov just nu.

Självklart finns det redan någon som gjort en lista med tänkbara ersättare: http://list.ly/list/EKk-infopath-replacements
Vi kan ju summera ihop och säga att det finns en del tjänster redo att fylla tomrummet i väntan på Microsofts återtåg till formulärs underbara värld.

Vila i frid InfoPath!